Så tryggar vi trygghetssystemen

Det finns många likheter i de nordiska trygghetssystemen avseende orsaker och omfattning av felaktiga utbetalningar samt attityder och kontroller. Fem trygghetssystem har granskats och genomgående för dessa är att det är felaktiga uppgifter om den sökandes inkomst och boende samt svartarbete som orsakar felaktiga utbetalningar. Det framgår av den rapport som presenterades vid en nordisk konferens om trygghetssystemen den 4 april.

Totalt sett har allmänheten och handläggarna i de nordiska länderna en relativt låg acceptans för bidragsfusk och ser allvarligt på bidragsbrott. Men inom vissa områden är acceptansen till viss del ändå hög. I Sverige, Norge och Island är acceptansen för vissa typer av bidragsbrott oroväckande hög. Något alarmerande är att såväl allmänhet som handläggare i de nordiska länderna tror att bidragsbrotten är omfattande. Det finns en fara för legitimiteten om allmänheten tror att omfattningen är högre än vad den är. Det råder även en ganska utbredd uppfattning att det är enkelt att få mer ersättning än man har rätt till.

I rapporten lyfts fram några goda exempel på hur man framgångsrikt kan arbeta för att minska felaktiga utbetalningar:

I Norge har nästan all handläggning och utbetalning från trygghetssystemen samlats hos en och samma myndighet och därmed minskat risken för felutbetalningar.
I Danmark har ett inkomstregister upprättats. Alla arbetsgivare rapporterar in arbetstagarnas lön varje månad till Skattemyndigheten. De utbetalande myndigheterna har direkt åtkomst till uppgifterna, handläggningen går snabbare och felen blir färre än när den sökande själv ska uppge lön och arbetstid. I Danmark har man också fått till ett gott samarbete mellan olika myndigheter inom ramen för projektet Fair Play, där man använder kontrollinsatser, attitydpåverkande insatser och lagstiftning för att minska felaktiga utbetalningar.
I Island har man tagit fram en modell för att beräkna kostnadseffektivitet av olika kontrollåtgärder.
I Sverige har de utbetalande myndigheterna, kommunerna, Skatteverket och arbetslöshetskassorna gjort gemensamma riskanalyser för att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar. Många av de risker som identifierats kan elimineras med ändrade rutiner och ökat informationsutbyte mellan myndigheterna. Något liknande borde göras mellan de nordiska länderna.

Läs rapporten,
Hur tryggar vi trygghetssystemen i Norden? Orsaker, omfattning, attityder och kontroller – en jämförelse mellan de nordiska länderna

Webbutsändning: Se konferensen i efterhand